Språkteknologi
Detta blogginlägg ska redogöra dagens föreläsning om Språkteknologi, samt en gruppdiskussion där det diskuterades vilka språkverktyg vi kände till, vad vi tyckte om dem och dess påverkan på språkbruket. Språkteknologi är just som namnet lyder, hur vårt användande av teknik påverkar språket samt vilka tekniska hjälpmedel som finns på marknaden för att underlätta och förbättra kommunikation. Tekniken och digitaliseringen går i en ständig acceleration framåt och dagligen jobbas det på produktutveckling och nytänkande. Målet är att allt ska gå snabbt och enkelt. Nu finns en mängd möjligheter bara i din ficka, i mobiltelefonen kan du i princip göra nästan allt. Du kan till och med prata med Siri i din mobil, hon gör det du önskar utan ett knapptryck. Det finns möjligheten att prata med din dammsugare, gräsklippare, TV.
För att information ska finnas tillgänglig för alla måste man ta hänsyn till alla grupper, minoritetsspråk, och handikapp. Detta är något som fortfarande står i utveckling.
När tekniken går framåt händer det ofta att människan skalas bort. Som att vissa länder skapar robotar för att ersätta vissa yrken som inom äldrevården. Eller att man skickar ett sms istället för att prata i verkliga livet. I båda situationerna förvinner mänskliga faktorer som kroppsspråk, känslosignaler mm. För att motverka detta ”problem” har man bl.a. skapat emojis. Med hjälp av dessa kan man ge en bild på, och förtydliga känslor.
De följder föreläsningen framförde, vilka språkteknologin påverkar, var dels den samhälleliga och demokratiska aspekten, som att alla grupper ska ha rätt till information på deras språk, vilka fler också får i och med utvecklingen. Däremot hinner inte alla med i förändringprocessen, gemeneman måste anpassa sig till tekniken annars kan missförstånd ske med förkortningar och nytillkomna ord samt hur dessa ska brukas. Det krävs en högre kompetens då det blir ytterst viktigt att anpassa sitt språkbruk till mottagaren, om man skickar en jobbansökning till en potentiell framtida chef, eller chattar med en nära vän på Snapchat. Man måste kunna skilja på formellt och informellt skrivande, vilket var en fråga vi diskuterade kring i gruppdiskussionen. Att man kan bli van med det informella och råka slarva vid fel situation. Användande av talsyntesverktyg kan bli för överdriven, kanske på grund av lathet, vilket kan göra att man tappar de formella skriftkunskaperna. Däremot är sådana verktyg positiva för människor med kroppsliga förhinder, som då kan tala in sin text. Vi använder oss också mycket av verktyg som synonymer.se, vilka bidrar till ett mer varierat skriftspråk. Vi kom fram till att översättningsverktyg är väldigt viktiga eftersom man kan översätta väldigt snabbt och enkelt. Sådana program är positiva eftersom man på ett effektivt och smidigt sätt kan kommunicera med folk man tidigare inte kunnat utan en tolk eller ordbok. Den negativa faktorn är att det kan ske missförstånd eftersom dessa program oftast direktöversätter och saker kan tas ur kontext.
Min reflektion kring gruppdiskussionen var att vi alla använde ungefär samma verktyg och ofta i samband med skolarbete. Det hade varit intressant med någon utomstående person med andra erfarenheter och se vad hen använder för hjälpmedel. Kanske en person som har fysiska nedsättningar. En slutsats kring diskussionen är att alla språkverktyg för med sig både för och nackdelar. Att det är viktigt att ta hänsyn till dessa vid användning av tekniken, för att dels undvika missförstånd men också att inte bli för lat och i sin tur sluta utvecklas. Det kräver att man har en hög kompetens och inte förlitar sig till fullo på tekniken utan att först kontrollera att t.ex. översättningen faktiskt stämmer.
- Emilia