Språkteknologi
Den senaste föreläsningen och gruppdiskussionen efteråt handlade om samspelet mellan tekniken och språket i dagens samhälle. Den tog upp flera intressanta poänger om hur vårt språk påverkas allt mer av teknologin, och vice versa.
Allt mer forskning har ägnats åt teknologier som analyserar eller syntetiserar språk; datorer, mobiler och andra system har i växande utsträckning formats efter hur vi människor kommunicerar. Röstigenkänningsprogram såsom Siri låter oss tala med och ge instruktioner direkt till våra mobiler, eller byta låt i bilen, eller göra inköpslistor åt oss. Genom kontinuerlig massinsamling och analys av röstdata blir dessa program kontinuerligt mer avancerade.
Denna insamling och fjärrbearbetning av röstdata har dock orsakat stor oro hos många, som menar på att det bryter ner vår integritet.
Förmågan att automatiskt hantera språkelement kanske inte är något jätte nytt; automatiska översättningsprogram såsom Google Translate har funnits relativt länge. Automatisk stavrättning är en annan funktion som utvecklats och anpassats efter människan.
Verbal språksyntes och igenkännande kan i framtiden fortsätta utvecklas och användas till att skapa personliknande robotar, som kan tala, lyssna och agera som människor. Denna teknik kan användas på t.ex. ålderdomshem, där personalen kanske inte har tid att umgås med de som bor där, vilket kan leda till extrem ensamhet. En kompanjonsrobot som kan arbeta 24/7 utan att behöva vila skulle vara till stor hjälp.
Det är inte bara tekniken som anpassas till språket; språket anpassar sig också till tekniken. Trenden av snabb kommunikation över långa sträckor som startade med telegrafen har skapat ett samhälle där snabbhet är en mycket högt värderad egenskap. Sociala medier har haft en enorm inverkan på språket. Att slänga iväg ett meddelande till kompisen ska gå fort; inte bara meddelandets färd med också dess skrivande. Det händer också att man skippar vissa delar av meningar; till exempel kanske man skriver ”OK, ses” istället för ”Okej, vi ses”. Ord har också förkortats; istället för att skriva sedan skriver man kanske sen.
Bristen på standard leder till att talspråk smyger sig in i skriften, och trots att det först begränsades till SMS och Snapchat, så förekommer det alltmer i mer formell skrift.
Internet och sociala medier har också breddat vår tillgång till information och nyheter. Det går mycket snabbt att nå många med ett budskap, vilket medför att de som vill sprida en viss åsikt enkelt kan använda lite retorisk skicklighet till att skapa och snabbt sprida ett budskap som kanske inte alltid innehåller sann information. Om man låter tillräckligt pålitlig kanske inte folk motiveras till att kontrollera källor.
Det kan också ses som negativt att separationen mellan talspråk och skriftspråk minskar; skriftspråkets avformalisering kanske leder till att vi allmänt blir mindre formella i situationer där formalitet kan vara gynnsam.
Teknologins största inverkningar tycker jag dock är positiva. Det globala samspelet som vi fått av den fördröjningsfria kommunikationen och den allmänna medvetenheten av vad som sker i världen runt omkring oss är mycket dyrbara. Förmågan att enkelt kunna förvränga budskapen om vad som sker och, med hjälp av lite retorik, kunna sprida dem är dock ett stort problem som vi måste komma förbi om det globala samspelet ska kunna utvecklas.
På en mer individuell nivå gäller det också att inte förlita sig för mycket på moderna verktyg för att göra allt jobbet åt en. Det är trots allt vetenskapligt bevisat att språklig kunnighet medför bättre neurologisk flexibilitet. Dessutom är teknologin ännu inte tillräckligt avancerad för att kunna ses som felfri, vilket kan leda till missförstånd om man t.ex. kommunicerar med någon helt genom ett översättningsprogram utan att dubbelkolla översättningen, eller litar lite för mycket på att autokorrekt inte ska felkorrigera ett ord.
- Per